Ren som snö
Det finns ingen väg tillbaks. Eller? Jo visst finns det, men för mig är de alla igenmurade för det enda stället jag skall till är framför mig. Jag vill inte titta tillbaks för det gör mig ledsen, jag vill inte ens se nuet för det gör mig besviken. Jag skulle inte vara såhär ju? Efter att jag var inlagd skulle jag ju vara frisk? Nu är det snart ett helt årsen jag blev utskriven från slutenvården, det känns som om det vore igår. Alla lovade förbättring... Visst kom den - men inte i den utsträckningen som jag hoppats på. Inte heller motivationen är på topp varje dag.
Vart är jag? Vart skall jag? Hur skall allt bli?
Just nu vet jag bara att känslorna jag har för en kille just nu är bättre än alla antidepressiva tabletter som finns.
Vart är jag? Vart skall jag? Hur skall allt bli?
Just nu vet jag bara att känslorna jag har för en kille just nu är bättre än alla antidepressiva tabletter som finns.
Kommentarer
Postat av: moi
jag behöver antidepressiva känns de som, men varje gång jag har fått chansen att prata med någon om mina problem så sumpar jag dom, rädd för att bli avslöjad feg som jag är.
kram
Trackback
